Vi har tidigare skrivit lite om solceller här. Och nu är det dags för lite uppföljning om vad som har hänt.

Vad har hänt med de tyska ful-solcellerna som var så billiga?

Jo efter lite efterforskning så vågade jag inte chansa på att köpa beggade tunnfilmssolceller, av 2 anledningar. Det första var att de äldre teknikerna som användes för tunnfilm gör att panelerna inte får samma livslängd som de nya panelerna. Det andra är att om man använder fel inverter till vissa av de äldre tunnfilmssolcellerna så kommer panelerna tappa effekt betydlgt snabbare än vad de ska göra. Så om jag skulle ha köpt de ifrån Tyskland så hade jag behövt mäta upp panelerna innan köpet, vilket betyder att jag måste åka dit.

Missförstå mig rätt, tunnfilm är inte dålig teknik, tvärtom. Men när jag inte har möjligheten till att mäta upp vad panelerna ger så ville jag inte chansa.

Så vad vart det?

Nya japanska tunnfilmssolceller 🙂

Solar frontier heter tillverkaren och de är störst i världen på just CIGS baserade tunnfilmssolceller med hög effektivitet. En av fördelarna som jag gillar med tunnfilm är utseendet. På den här modellen blir det en svart homogen yta och ramarna är i svart aluminium.

c002191[1]

PowerModule-S_eng[1]

Här kan vi se skillnad på en av de bästa polykristallin baserade solcellerna som finns just nu, Renesola Virtus II.

Virtus-II-panel[1]

Tunnfilm har även andra fördelar. De har mindre miljöpåverkan än silikonbaserade solceller.

produktion_comparison[1]

Den stora nackdelen med tunnfilm är effektiviteten, den är lägre än de bättre silikonbaserade panelerna. Nya tunnfilmspaneler skiljer oftast runt 3-4% jämfört med de bättre silikonbaserade. Men den enda gången man behöver tänka på effektiviteten är om man har en liten yta för solceller. Annars är det ju bara att komplettera med ytterligare en panel.

En annan stor fördel är att tunnfilm klarar skuggning på ett mycket bättre sätt. Vilket är bra för mig då jag har en 2 meter hög skorsten som kommer orsaka en del skugga på taket.

Växelriktaren blev en SMA Tripower. SMA är en av världens största tillverkare av växelriktare, eller inverter som de kallas på engelska. Det är den som omvandlar solcellernas likspänning till växelspänning på tre faser.

tripower5-9k_01[1]

Det spelar inte så stor roll vad inspänningen blir från panelerna för att den ska börja omvandla energin. Mellan 150v till 1000v kan den arbeta mellan, men alla växelriktare har ett arbetsområde där man når högre och lägre effektivitet. Så när man ska fundera ut hur man ska serie och parallellkoppla panelerna så ska man hitta växelriktarens optimala arbetsområde så gott det går. Det finns såklart verktyg för att det ska gå enkelt.

Från alla solcellerna kopplas alla kablar in i en strängbox. Och från strängboxen till växelriktaren går det endast 2 par kablar i mitt fall. Jag har solceller på båda sidorna av taket (öst och väst) vilket gör att jag använder båda ingångarna som finns på invertern. Alla solceller från väst till ena ingången, och alla solceller från öst på andra ingången. Anledningen över att man separerar ingångarna är för att växelriktaren ska arbeta så optimalt som möjligt.

Strängboxen har en till viktig uppgift, för att förhindra att strömmen går åt fel håll. De flesta paneler har en diod som gör att panelen bara ger energi men inte tar emot energi. För om du skickar in spänning på panelen så kan den ta skada. Men ofta serie och parallellkopplas många paneler för att uppnå den effekt man vill ha, och den lilla inbyggda dioden klarar inte av att hantera all energi som kan gå åt fel håll i värsta fall. Därför har strängboxen sina egna stora dioder som ska klara av just det.

Den här modellen av växelriktare har även nätverksanslutning vilket gör att den kan ladda upp data till en portal som gör att man kan komma åt sin produktionsdata. Här öppnar lite möjligheter för hemautomation upp.

organization-clipart-money-clip-art[1]

Nu till frågan som alla ställer: När går man plus på investeringen?

Jag har valt att köpa kvalitetsdelar av en lokal handlare, visst jag hade säkert kunna sparat en del på att köpa kinesiska solceller utomlands eller jagat andra märken och delar som varit billigare. Men det gjorde jag inte. Jag har fått 13 kr/watt i pris, och då ingår det jag behöver för att komma igång: solceller, växelriktare, kablar, strängbox, kontakter, monteringsanordning för taket och frakt.

Vid det här laget så är det alltid någon som tänker: Det där kan man aldrig räkna hem! Jo det är klart man gör det, men inte inom de närmsta åren.

Solcellerna har en garanti på 25 år och håller ofta runt 40-50 år. Om vi jämför med bergvärme som ofta är en investering på runt 150.000-200.000 kr där delarna i själva bergvärmepumpen oftast inte klarar sig längre än 10-15 år så är solceller en bättre investering eftersom de är mer underhållsfri. Och en solcellsanläggning för samma pengar ger förmodligen mer energi tillbaka jämfört med vad du sparar på bergvärmepumpen.

Jag ser min investering även på ett annat sätt, att jag just nu har möjligheten till att göra den investeringen som gör att mina kostnader sjunker i framtiden. För vem vet vad som händer i framtiden, man kan bli sjukskriven eller arbetslös vilket gör att pengarna man sparar in på investeringen gör sig väl. Utöver det så är en investering i en solcellsanläggning bland de bästa du kan göra för miljön.

Det går även att sälja elen. Det bästa erbjudandet jag har fått just nu är 115 öre + moms per kWh från ett elbolag. Utöver det får jag även nätnytta som ger runt 5 öre per kWh och elcertifikat som ligger runt 20-30 öre per kWh. Så visst kan man få en slant för den el som jag säljer.

Det finns även bidrag att söka, som för närvarande är på 20% av totala kostnaden.

Solar-Panel-Clip-Art[1]

Hur mycket effekt kan jag få från panelerna?

I Sverige är det rätt enkelt att räkna, om du har 1000 watt paneler så ger de ca. 1000 kWh per år i söder-läge. Lite lägre om de pekar mot öst eller väst såklart.

Många tror även att det inte kan löna sig i Sverige med solceller eftersom vi har så lite sol. Det stämmer inte. Tyskland har 2.000.000 solcellsanläggningar vilket gör att de ligger i toppen av hela världen när det kommer till solceller. Och Sverige har lika många soltimmar som Tyskland.

Så hur många solcellsanläggningar har vi i Sverige? Sista siffran jag hörde var runt 5.000 anläggningar.

Johan Ehrenberg talar ofta om solceller och klimat. Om du är nyfiken på att veta mer så har du spenderat 20 minuter väl om du kollar genom denna.

Johan pratar även ofta om solcellsrevolutionen, att den är här. Denna är endast 2 min och 28 sek. Om jag inte minns fel så står solenergi för runt 1% av den el som görs på hela planeten, och 60% av denna har tillkommit under de senaste 3 åren. Nu händer det grejer 🙂

För er som är intresserad av att lära er mer om solceller så kan ni hoppa in på solcellsforum.se för att läsa mer och ställa frågor om hur allt funkar eller vilka möjligheter som finns.

Du kan även komma i kontakt med din lokala energirådgivare här som kan berätta lite om vad som krävs i din kommun för att komma igång.

 

Nog om solceller, vad händer nu för projektet?

Beställningen är gjord så jag väntar på leverans 🙂 Efter inkoppling så kommer det naturliga steget till hemautomation, att få in data från produktionen så jag kan anpassa mina regler för detta.

Läs mer här: Solceller del 2, driftsättning!

Solceller
Ge ett betyg på innehållet